kennelsham

Sylarna runt på 6 dagar.

En guidad fjällvandring runt Sylarna med utgångspunkt från Storulvåns fjällstation.

Vi kom fram till Storulvån kl. 23.00 på söndagen. Kontrollerade packningen dagen efter ankomst.

Packningen vägdes för att få en uppfattning om fördelningen mellan oss inför avgång. Kariittas packning vägde 18 kg och min packning vägde 21 kg. Kariitta bar maten och jag bar tältet och spritköket.

Måndag. Dag 1: Storulvåns fjällstation- Blåhammaren.

Avgick från Storulvåns fjällstation måndag den 11/7 kl. 09:30. Slutmål Blåhammaren.

Det var soligt men blåsigt. Myggfritt för att fatta sig kort.

Vandringen: Det var mycket folk efter leden då det är en av Sveriges mest välbesökta leder. Turisterna fotograferade oss eftersom vi hade fyra hundar med klövjeväskor. Vi lunchade vid Ulvåtjärnen och fortsatte vandringen upp till Blåhammaren.

Vinden tilltog och regnet hängde över oss. Tältet var rest redan vid 16-tiden. Middag serverades. Vi hade ca 6 grader i luften och vindstyrka på 3-6 m/s vid 18:00.

Polarhundarna Libra och Zack sov under bar himmel medan de andra hundarna (Ymer och Ozzy) sov inne hos oss i förtältet. Kl. 01:30 stack Zack in sitt blöta huvud i tältet efter att ha grävt upp förankringen. Libra ylade i protest fram till kl. 05:00 då även hon fick komma in och värma sig i tältet.

Tisdag. Dag 2: Blåhammaren- Enan (Norska gränsen).

Klev upp kl. 06:00. Frukost serverades när vädret tillät. Det blåste rejält, 8-13 m/s. Det var bara att klä på sig ordentligt. Mössa, tre tröjor och regnställ. Vi hann inte gå många meter innan regnet bröt ut. Vi sökte skydd bland ett par buskar innan Enanforsen för att kunna äta lunch.

Vandringen fortsatte på blöta spångar och det dröjde inte länge innan Kariitta slog en rejäl vurpa så att hennes skosulor blottades för hela fjället. Hon var ganska blöt och bitter innan men detta tog tydligen priset. Skratta bäst som skratta sist, jag satte mig i den böta vegetationen liksom Kariitta. Det är en pärs att ta sig upp med full packning. Det är tur att jag har starka hundar som klarar av att dar mig upp ur myrmarken….

Skrev färdmeddelande i gästboken vid Enafors och fortsatte vidare mot den norska gränsen. Vi anlände vid 12-tiden och passade på att hänga upp alla våra blöta kläder på tork.

Det serverade som De Lux middag med tortellini med en whiskey och lite vin.

Vi satt och tog det lugnt fram till kl. 16:00 och sedan var det att sova i två timmar för att samla krafterna. Vi klev upp och gjorde soppa för att stilla hungern.

Onsdag. Dag 3: Enan- Storerikvolen- Norra Fiskåa.

Klev upp kl. 06:00 och käkade gröt med russin. Mums! Vi knatade vidare över en hängbro och vidare in i Norge. Det visade sig tydligt att Norge har olja och bättre ekonomi än Sverige. Det syntes tydligt på spångarna som fanns över våtmarkerna. Rejält tilltagna vill jag mena. Vi gick upp på Remskleppen och fick en rejäl vy över Essandsjön och Storerikvollen.

Vi hittade ett skogsparti längre ner efter Remskleppen och stannade för att äta lunch. Kariitta passade på att sätta sig på rumpan ännu en gång för att krydda stämningen inför maten. Passade på att packa om då tältet var blött och vägde betydligt mer än vid invägningen.

Zack lyckades fånga en fågelunge efter spången. Han spottade lydigt ut den, blöt och skräckslagen.

Kariitta hade packat fel från start och fick surt erfara ”panik-packningen”. Det packades om och det blev betydligt bättre.

Vandringen var mycket flack med små höjder. Fruktansvärt blött och sankt. Vi plaskade vidare och var blöta ända upp till armhålorna. Grädden på moset var när vi fick vada över Norra Fiskåa.

Det var molnigt och duggade hela dagen. Vi vandrade bara ett kort stycke efter Norra Fiskåa då bestämde oss för att slå läger för natten. Tältet placerades nedanför Lill Sylen vid 15- tiden.

Det vankades kraftiga vindar inför natten och tältet förankrades rikligt med sten för att förhindra eventuellt missöde under natten. Det var fruktansvärt mycket mygg på denna sluttning.

Zack bestämde sig för att hans polarhunds förpliktelse var över kl. 02:30 då han kröp in i tältet.

Torsdag. Dag 4. Norra Fiskåa- Nedalshyttan- Bandaklompen.

Klev upp kl. 05:10. Halv storm med perioder av helt uppehåll. Ibland helt soligt och vindstilla. Plaskade vidare mot Nedalshyttan och nådde Nedalshyttan kl. 12:00. Kariitta passande på att köpa glass och chocklad för ett kraftigt överpris. Lämnade Nedalshyttan för att vandra vidare mot Ekorrdörren.

Det var fortfarande kraftiga vindar men soligt. 20:30 började det att regna rejält. Kariitta satt som en strandsatt pirat då vattnet började läcka in vid hennes fötter. Polarhunden Libra började att yla en operett som ingen ville höra på högsta volym. Detta pågick i 45 min.

Fredag. Dag 5. Bandaklompen- Gamla Sylen

Tältet torkades enligt gammal tradition, mellan två personer….

Gröten smakade klister och vi passerade gränsen till Sverige under dagen. Vi stannade vid Ekorrdörren för lunch och fortsatte upp via Sylskalstöten på 1380 m.ö.h. i ca 2 km. Kariitta trasslade in sina fötter och ramlade som en fura. Hon tog lyckligtvis emot sig med sitt huvud, hand och knä. Trodde aldrig att hon skulle kliva upp igen. Detta resulterade i en bula i pannan samt skrapmärken på knät. Bravo!

Väl uppe på toppen så var det underbar vackert. Vi såg Helags i horisonten. Stenpartiet fortsatte ända ner till Sylarnas fjällstation.

Vi kom ner till Sylarnas fjällstation kl. 17:00. Kariitta köpte en Coca Cola och jag en öl. Jag lyckades reta upp mig på en turist som envisades med att fotografera Ozzy och Ymer som satt fast utanför fjällstationen. Den asiatiska turisten verkade inte förstå vad hon gjorde, då hon försökte att smyga på dessa hundar för att få ett bra foto. Som tur var såg jag var det var på väg, och tjoade till så att asiaten smög iväg. Det hade kunnat bli snygga rubriker i Östersunds Posten.

Vi slog läger vid Gamla Sylarna för natten. Det blåste kraftigt hela den natten. Vi låg relativt skyddade på förkvällen, men under natten så vände vinden och vi låg helt oskyddade från vinden. Tur att vi lagt stenar runt hela tältet. Gick upp kl. 06:00 för att kontrollera stormlinorna på tältet.

Lördag. Dag 6. Gamla Sylen- Storulvåns fjällstation.

Kariitta inledde dagen med att ramla med huvudet före ner i ett stenparti när hon skulle hämta vatten. Vi stannade halvvägs till Spåime för att äta lunch. Allt lunkade på och vi var framme vid Storulvåns fjällstation kl. 17:00.

Avslutningsmiddag serverade bestående av ”bullens korv och pasta”.

Den totala längden på vandringen var 83 km.